För Företag och Organisationer

En guide till Visselblåsning

Visselblåsning handlar om att rapportera allvarliga missförhållanden i en verksamhet – till exempel korruption, bedrägerier, allvarliga brister i säkerhet, miljöbrott eller andra oetiska beteenden. Syftet är inte att “hänga ut” enskilda personer, utan att upptäcka och åtgärda problem som kan skada medarbetare, kunder, allmänhet eller samhället i stort.

I Sverige regleras skyddet för visselblåsare genom visselblåsarlagen (2021:890) som bygger på EU:s visselblåsardirektiv (EU 2019/1937). Lagen ställer krav på många arbetsgivare att ha interna rapporteringskanaler och stärker skyddet för personer som slår larm om allvarliga missförhållanden.

> 50

anställda?
Lagkrav!
Lag 2021:890

Kort om svenska visselblåsarlagen

Den svenska visselblåsarlagen syftar till att ge ett starkt skydd mot repressalier för personer som rapporterar om allvarliga missförhållanden i ett arbetsrelaterat sammanhang.

Arbetsgivaren får till exempel inte:

Utsätta visselblåsaren för uppsägning, omplacering, utebliven befordran eller andra negativa åtgärder på grund av rapporteringen

Hindra någon från att visselblåsa, till exempel genom hot eller vilseledande information

Lagen ställer också krav på många verksamheter att ha interna rapporteringskanaler och rutiner för hur rapporter ska tas emot, utredas och följas upp.

För privata och offentliga arbetsgivare med 50 eller fler anställda är det en skyldighet att ha en visselblåsarfunktion.

Icon för Lagkrav

December 2023

Lagkrav sedan december 2023
Icon för vilka företag som omfattas

0

Alla bolag med 50+ anställda omfattas
Icon för att symbolisera rapportfrist 7 dagar

7 dagar

Mottagningsbekräftelse inom 7 dagar
Icon för att symbolisera återrapporteringskrav

3 månader

Återrapportering inom 3 månader
EU:s visselblåsardirektiv

Bakgrund

EU:s visselblåsardirektiv (2019/1937) antogs för att säkerställa att personer som rapporterar överträdelser av EU-rätten får ett likvärdigt skydd i alla medlemsstater. Det här är direktivets kärna:

card-img
Omfattning

Alla arbetsgivare med 50+ anställda ska ha interna rapporteringskanaler.

card-img
Tillgänglighet

Visselblåsare ska kunna rapportera skriftligt, muntligt eller via fysiskt möte.

card-img
Konfidentialitet

Konfidentialitet kring visselblåsarens identitet ska säkerställas.

card-img
Återkopplingskrav

Mottagningsbekräftelse inom 7 dagar och återkoppling inom 3 månader.

Vad är visselblåsning?

Visselblåsning är när en person rapporterar om allvarliga missförhållanden i en verksamhet – internt, externt till en myndighet eller i vissa fall till media. Det kan handla om sådant som är olagligt, oetiskt eller allvarligt olämpligt, till exempel korruption, mutor, systematiska arbetsmiljöbrister eller brott mot EU-regler.

Visselblåsaren kan vara anställd, tidigare anställd, konsult, praktikant, volontär, egenföretagare, styrelseledamot eller aktieägare – lagen skyddar en bred krets av personer med koppling till arbetsplatsen.

Till Arbetsmiljöverket
Varför är visselblåsning viktigt?

En fungerande visselblåsarfunktion är viktig av flera skäl

1

Tidigt upptäcka risker

Ekonomiska oegentligheter, mutor, säkerhetsproblem eller diskriminering kan fångas innan de utvecklas till större skandaler.

2

Skydda medarbetare & kunder

Visselblåsning bidrar till rättssäkerhet, trygghet, god arbetsmiljö och risker både för medarbetare och kunder.

3

Stärka förtroende

Både medarbetare, kunder och allmänhet förväntar sig i dag transparens och möjlighet att rapportera missförhållanden.

4

Efterlevnad av lag

En visselblåsarfunktion visar inte bara företagets seriositet och är en kvalitétsstämpel, utan är också ett lagkrav.

Visselblåsning

Lite Statistik och Historia

Statistik och forskning om visselblåsning

Forskning och rapporter visar att visselblåsning blir allt vanligare och mer formaliserad:

En rapport från Transparency International Sverige 2024 visar att en stor andel myndigheter, regioner och kommuner med fler än 49 anställda har infört visselblåsarkanaler, ofta med digitala lösningar

Studier av svenska kommuner och offentliga organisationer visar att visselblåsarfunktioner ofta organiseras i samverkan mellan internrevision, HR och externa leverantörer, men att det fortfarande finns utmaningar kring rutiner och uppföljning.

För företag innebär detta att förväntansbilden höjs och både lagstiftare och omvärld förutsätter att det finns tydliga, säkra och förtroendeingivande sätt att rapportera missförhållanden.

Historisk bakgrund och exempel

Visselblåsning som fenomen är långt ifrån nytt. Internationellt har uppmärksammade fall inom finans, offentlig förvaltning, försvar, miljö och techbranschen visat hur enskilda personer ibland är avgörande för att övergrepp, missbruk eller systemfel ska komma fram i ljuset.

Gemensamt för många historiska exempel är att:

Visselblåsaren ofta hamnat i en utsatt position

Skyddet varit svagt eller otydligt

Fallen har lett till politiska reformer, nya regler eller stärkt kontroll

EU:s visselblåsardirektiv och de nya nationella lagarna kan ses som ett svar på den här utvecklingen – ambitionen är att göra visselblåsning mindre riskfylld och mer systematiskt hanterad.

Varför ska man ha en visselblåsarfunktion

Även för organisationer som inte omfattas av de formella kraven kan en visselblåsarfunktion vara en viktig del av compliance, hållbarhet och riskhantering. Några centrala skäl:

Lagkrav för många

Minskar risken för extern skandal

Signalvärde

Bättre intern kontroll

Om medarbetare upplever att det inte går att rapportera internt ökar risken att ärenden hamnar direkt hos media eller myndigheter. Dessutom visar en tydlig visselblåsarfunktion att ledningen menar allvar med etik, transparens och nolltolerans mot oegentligheter och kan leda till förbättrade processer, styrning och arbetsmiljö.

Vad säger lag och myndigheter

Hur ska en visselblåsarfunktion vara utformad?

En modern visselblåsarfunktion bör uppfylla både lagkrav och praktiska behov. Centrala komponenter enligt tillsynsmyndigheten Arbetsmiljöverket, är:

Säkerhet och konfidentialitet

Identiteten på den som rapporterar ska skyddas. Endast behöriga handläggare ska ha tillgång till ärendena och uppgifterna ska hanteras enligt GDPR och nationell sekretesslagstiftning.

Möjlighet till anonym rapportering och dialog

I många fall vill visselblåsaren vara anonym.

Ett bra visselblåsarsystem gör det dessutom möjligt att:

Rapportera anonymt

Föra fortsatt dialog utan att avslöja identitet

Ta emot uppföljningsfrågor och ge mer information

På marknaden finns det idag system och visselblåsartjänster som är utformade för att efterleva lagkraven. Ett sånt system är exempelvis svenska Heimdal Systems visselblåsartjänst. Heimdal har gjort en väldigt snygg, enkel och billig visselblåsartjänst som uppfyller alla lagkrav. Dessutom har Heimdals visselblåsarsystem ett väldigt genomtänkt flöde för anonyma chattar mellan visselblåsare och utredare som underlättar utredningsarbetet.

appiontment-img
Typer av visselblåsarlösningar

Det finns flera olika sätt att organisera en visselblåsarfunktion

Enkla lösningar – e-post & brevlådor

Vissa organisationer använder en särskild e-postadress eller fysisk brevlåda. Detta kan vara en låg tröskel, men har ofta begränsningar:

Svårt att garantera anonymitet

Risk att e-post kan läsas av fel person

Ingen strukturerad ärendehantering

Svårare att uppfylla krav på konfidentialitet och säker lagring

Egenutvecklade formulär och kanaler

En del verksamheter utvecklar egna webbformulär eller interna system. Fördelar är flexibilitet och kontroll, men utmaningarna är:

Krav på IT-säkerhet, kryptering och logghantering

Kontinuerlig vidareutveckling och support

Ansvar för att systemet uppfyller aktuella lagar och praxis

Osäkerhet kring mottagare, säkerhet och anonymitet

Externa visselblåsarsystem (SaaS)

Specialiserade visselblåsarsystem levereras som molntjänst, med fokus på:

Krypterad kommunikation

Anonym dialog

Strukturerad ärendehantering

Loggning, dokumentation och export för utredning

Stöd för tidsfrister och interna rutiner

Visselblåsning är inte längre bara en fråga för stora koncerner och myndigheter – det är en central del av modernt ansvarsfullt ledarskap.